28 myndigheter och Folkbildningsrådet har fått i uppdrag av regeringen att arbeta med funktionshinderspolitiken, enligt den funktionshinderspolitiska strategin. Det gäller de här myndigheterna, som också kan kallas för strategimyndigheter:
- Arbetsförmedlingen
- Arbetsmiljöverket
- Boverket
- Brottsoffermyndigheten
- Domstolsverket
- Folkhälsomyndigheten
- Försäkringskassan
- Inspektionen för vård och omsorg
- Konsumentverket
- Kriminalvården
- Migrationsverket
- Myndigheten för digital förvaltning
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
- Myndigheten för tillgängliga medier
- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
- Myndigheten för yrkeshögskolan
- Polismyndigheten
- Post- och telestyrelsen
- Riksantikvarieämbetet
- Socialstyrelsen
- Specialpedagogiska skolmyndigheten
- Statens kulturråd
- Statens skolinspektion
- Statens skolverk
- Trafikverket
- Transportstyrelsen
- Universitetskanslersämbetet
- Upphandlingsmyndigheten.
Agenda 2030 består av 17 globala mål för hållbar utveckling. För att vi ska nå målen behöver alla kunna bidra, oavsett funktionsförmåga. Alla ska också gynnas av resultatet av arbetet. Därför måste man utgå från olika människors olika erfarenheter, förutsättningar och behov, både i det övergripande arbetet och vid enskilda insatser. Det gemensamma målet med Agenda 2030 är att uppnå ett hållbart samhälle.
Begreppet aktiv involvering är nära kopplat till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I konventionen står det bland annat så här: ”I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem”.
I webbutbildningen använder vi istället begreppet dialog för att beskriva arbete som relaterar till aktiv involvering.
Delaktighet handlar om att ha möjlighet att vara med i ett sammanhang eller en grupp. Den som är delaktig kan både delta och själv vara med och påverka sammanhanget eller gruppen. Delaktighet handlar också om att självständigt kunna välja, välja bort och använda det som samhället erbjuder.
Dialog handlar om att prata med medborgarna. I webbutbildningen används begreppet i relation till aktiv involvering, som är det begrepp som används i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Begreppen samråd, inflytande och delaktighet ligger också nära.
Ordet diskriminering brukar i vardagligt tal användas om orättvis behandling av olika slag, där någon gör åtskillnad mellan olika människor. Det som av många uppfattas som diskriminering är inte alltid diskriminering i lagens mening. Om en händelse är diskriminering beror på den enskilda situationen. I svensk lag finns det sju diskrimineringsgrunder och sex former av diskriminering.
Diskrimineringsgrunderna är
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionsnedsättning
- sexuell läggning
- ålder.
De olika formerna av diskriminering är
- direkt diskriminering
- indirekt diskriminering
- bristande tillgänglighet
- trakasserier
- sexuella trakasserier
- instruktioner att diskriminera.
Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
Funktionshinder utgår från ett miljörelativt perspektiv som innebär att en funktionsnedsättning i sig inte nödvändigtvis behöver hindra en person. Istället uppstår funktionshinder när en person med funktionsnedsättning möter omgivningen.
Regeringen beslutade 2021 om en ny strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Strategin gäller för åren 2021–2031.
En funktionsnedsättning är en nedsättning av den fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmågan hos en person. Nedsättningen kan vara medfödd eller bero på en sjukdom eller olycka.
Ordet intersektionalitet kommer från engelskans intersection, som betyder vägkorsning eller skärning. Man kan använda ett intersektionellt perspektiv när man granskar olika maktstrukturer för att se hur de samverkar och skapar ojämlikhet.
Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar hur offentliga aktörer ska göra inköp, bland annat för att offentliga medel ska användas så effektivt som möjligt. I lagen står det bland annat så här: ”När det som anskaffas ska användas av fysiska personer ska de tekniska specifikationerna bestämmas med beaktande av samtliga användares behov, däribland tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.”
Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) handlar om att offentliga aktörers webbplatser, appar och andra digitala kanaler måste vara tillgängliga för alla. Ingen får utestängas från tjänsterna eller informationen.
Normer kan beskrivas som oskrivna regler i samhället som alla som finns i samhället behöver förhålla sig till. Normer kan sägas vara det vi i ett samhälle tycker är okej och inte okej, vilket betyder att normer förändras i såväl tid som rum. I ett land kan olika normsystem finnas parallellt i olika grupper i samhället.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning innebär att de på lika villkor som andra har tillträde till den fysiska miljön, transporter och anläggningar samt tillgång till information, kommunikation, varor, produkter och tjänster. Tillgänglighet är en förutsättning för att många personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhället.
I ett samhälle för alla utformas miljöer, produkter och tjänster utifrån vetskapen att människor är olika och har olika förutsättningar, och att dessa för samma person varierar över tid och med olika situationer. Universell utformning (Universal Design på engelska) kan förklaras som design av produkter, tjänster och miljöer som är användbara för en så stor del av befolkningen som möjligt, utan att det krävs speciell anpassning.