Hoppa till innehållet
Startsida Ikon - Startsida Lyssna Ikon - Lyssna Meny Ikon - Meny

Kapitel 2, avsnitt 4 - Dialog

Andra avsnitt i kapitel 2

Det här är avsnitt 4. Klicka på en länk nedan för att gå direkt till något av de andra avsnitten i kapitel 2.

Avsnitt 1 – Tillgänglig verksamhet 
Avsnitt 2 – Tillgänglig kommunikation
Avsnitt 3 – Upphandling
Avsnitt 4 – Dialog (det här avsnittet)
Avsnitt 5 – Barnrätt och jämställdhet

Dialog

Vi behöver se till att synliggöra och ta hand om så många olika grupper och behov som möjligt när vi utformar myndighetens verksamhet. Därför är det viktigt att involvera exempelvis personer med funktionsnedsättning – och organisationer som företräder dem – i det vi gör. Det går att göra genom dialog. Det handlar om att på olika sätt prata med de personer som berörs och ta reda på vad de tycker och behöver. På så sätt kan vi se till att vår verksamhet är effektiv, användbar och håller hög kvalitet. Det här kan också kallas för aktiv involvering.

Klicka och läs mer om hur man kan involvera de som berörs.

Utgångspunkten är att personer med funktionsnedsättning ska involveras i alla frågor som kan beröra deras liv. De som kan komma att använda en tjänst eller en verksamhet ska alltså ha möjlighet att göra sin röst hörd när vi utformar den. Därför kan det vara aktuellt att involvera medborgarna i många olika processer och verksamheter på en myndighet. Det kan till exempel handla om arbete som syftar till att identifiera hinder och lämpliga insatser och lösningar. Man kan också involvera för att kvalitetssäkra en färdig produkt eller ett förslag inför beslut. Involvering kan även vara viktigt när man följer upp resultatet av en insats.

För att involveringen ska fungera är det viktigt att alla som deltar har en gemensam bild av målet med arbetet och vad det ska användas till. Ofta behöver man också tillsammans fastställa vilken kunskap involveringen kräver, hur mycket tid den förväntas ta och vilken metod man tänker använda.

Dialog är ett sätt att involvera personer med funktionsnedsättning i myndighetens verksamhet. Att bestämma syfte och välja målgrupp är de två första stegen i arbetet med att planera och genomföra dialog. Nästa steg är att välja form för dialogen. Vilken form som är lämplig beror bland annat på syfte och målgrupp.

Här är tre exempel på hur man kan arbeta med dialog:

  • Samråd är en form av dialog som kan passa för frågor av strategisk och övergripande karaktär. Samråd kan ske i dialog med ett funktionshindersråd, tillgänglighetsråd eller liknande som kan komma med övergripande synpunkter från organisationerna som de representerar. För att få kunskap om mer specifika frågor kan ni behöva komplettera rådet på olika sätt.
  • I en dialog med alla bjuds alla in. Där kan man fånga upp frågor som är särskilt viktiga för personer med funktionsnedsättning, till exempel frågor om tillgänglighet.
  • Ibland kan det vara relevant med en mer riktad dialog där bara vissa bjuds in. Det gäller till exempel frågor som rör en specifik grupp. Då kan det vara bra att föra dialog direkt med den gruppen.

Efter en dialog är det viktigt att följa upp och utvärdera arbetet. För att underlätta utvärderingen är det bra att tidigt planera in hur och när utvärderingen ska genomföras.

Att dela upp utvärderingen i syfte, form och metod ger en bild av hur de olika delarna har fungerat. Här är några exempel på frågor att diskutera:

  • Har vi uppnått syftet med dialogen?
  • Vilka lärdomar kan vi ta med oss till nästa dialog?
  • Finns det positiva aspekter att förstärka i ett kommande arbete?
  • Var formen av dialog rätt för att nå syftet?
  • Hur fungerade de metoder som vi använde?
  • Vilka förbättringar kan vi göra för att förbättra tillgängligheten för deltagare till nästa dialog?
  • Finns det utvecklingsmöjligheter i fråga om vilken representation vi fick, till exempel när det gäller ålder och kön?

Att slutligen återkoppla till deltagarna i dialogen om hur ni har tagit hand om deras synpunkter och erfarenheter är den sista delen i en välfungerande dialog. Bestäm tillsammans med deltagarna på vilket sätt de ska få återkoppling.

Resultatet av en dialog kan också vara av intresse för andra än de som deltog i dialogen. Därför kan det vara bra att publicera resultatet så att medborgarna kan ta del av det, till exempel på webbplatsen.

Myndigheten för delaktighets metodstöd för dialog

MFD har tagit fram ett metodstöd för dialog som handlar om att föra dialog med personer med funktionsnedsättning. Metodstödet är i första hand utformat för kommunal verksamhet, men mycket av informationen är relevant även för dig som arbetar på en myndighet.

Klicka på knappen om du vill öppna metodstödet i en ny flik i webbläsaren.

Metodstöd för dialog

Tips från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Film: Tips från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Fredrik Malmberg, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten: Att inkludera och involvera genom dialog är ett fundament. Det är otroligt viktigt för att vi som myndighet ska göra rätt saker som får effekt, utifrån vårt uppdrag.

Jenny Nilsson, barnombud på Specialpedagogiska skolmyndigheten: För mig i min roll som barnombud så tycker jag att alla dialoger är positiva. Det är en stor fördel att ha en dialog och få deras synpunkter och att ha en öppen dialog är viktigt för att det ska bli rätt från början. Att vi gör rätt och får in allas synpunkter, så att vi kan fortsätta vårt arbete framåt.

Fredrik Malmberg, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten: När vi inkluderar och involverar jobbar vi bland annat med vårt nationella intresseråd där det ingår en lång rad intresseorganisationer. De tillför väldigt värdefull information om utmaningar i utbildningssystemet som vi behöver agera på. Vi kan också testa med dem när vi har tankar om vad vi vill lyfta i ett budgetunderlag, när vi jobbar med visuell identitet eller när vi tittar på pandemins effekter, och så får vi deras inspel.

Men ska man göra en dialog och aktiv involvering bra då måste man verkligen vara nyfiken och intresserad av svaren man får. Det är grundläggande att man inte bara bockar av det utan att man faktiskt kan låta sig påverkas av svaren. Det är det viktigaste. Sedan kommer planeringen in. Om man har ett intresseråd, som vi har, måste man ha möten med hyfsad regelbundenhet och tydliga former så att de som är med känner att det går att bidra och att det är en tillitsfull atmosfär.

Jenny Nilsson, barnombud på Specialpedagogiska skolmyndigheten: I våra ungdomsnätverk är det viktigt att ha en öppen dialog från båda håll. Från myndighetens perspektiv handlar det om att presentera vad vi gör, till exempel aktuell forskning och olika rapporter, och vad organisationerna tycker. Ungdomsorganisationerna kan fråga oss och se vad som dyker upp på dagordningen. Så vi har en öppen dialog.

Fredrik Malmberg, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten: Det förhållningssättet genomsyrar allt vårt arbete. När vi jobbar med kommuner och friskolor – huvudmän i skolans värld – behöver vi säkra att de vet vad de behöver göra för att få en tillgänglig läromiljö. Ger vi verkligen rätt stöd? Vi kan undersöka om de får vad de behöver eller om vi kan utveckla vårt stöd. Det gör vi löpande. Men det är också på en ännu närmare nivå: När en rektor söker rådgivning hos oss måste vi checka av att vi verkligen svarar på de frågor som den här rektorn har och inte bara ger ett standardsvar. Det förhållningssättet är viktigt.

En del bygger upp hinder för att våga försöka och tänker att det måste bli helt perfekt. Då kommer man aldrig igång. Det är det värsta misstaget. Man får vara lite snäll mot sig själv. Man får pröva och finna sig i att några saker inte blir perfekta. Man lär sig längs vägen, och så får man ödmjukt lyssna in. Vi har fått kritik för att olika saker inte har fungerat, till exempel när det gäller teckenspråkstolkning. Då får man lära sig av den kritiken, men man måste fortsätta.

Jenny Nilsson, barnombud på Specialpedagogiska skolmyndigheten: Ja, det är bara att köra igång. Det är roligt att ha en dialog och man får ut mycket av det.

Ikon - interaktion Interaktion

Arbeta med dialog

I den här övningen får du fundera på hur man kan arbeta med dialog. Läs igenom beskrivningen av situationen här nedanför och klicka sedan på Nästa.

Situationen

Din myndighet har fått ett regeringsuppdrag där ni ska kartlägga hur arbetet med Agenda 2030 hittills har påverkat samhällsutvecklingen inom ert område. Ni ska utgå från de mål som är relevanta för ert område.

När ni börjar planera ert arbete förstår ni att det är avgörande att ha med ett funktionshindersperspektiv. Det vill ni få till genom att arbeta med dialog.

Vad tror du?

Hur skulle ni kunna arbeta med dialog för att få in funktionshindersperspektivet i arbetet?

Välj ett eller flera alternativ och klicka sedan på Visa återkoppling.

Återkoppling

Det stämmer! De här tre sakerna är bra exempel på hur ni kan använda dialog för att få in funktionshindersperspektivet i arbetet. De tre kompletterar varandra och gör att ni kan få en helhetsbild av situationen för personer med funktionsnedsättning inom området. Ni kan upptäcka hinder för delaktighet och ta fram förslag på åtgärder för att ta bort hinder.

Syftet med dialog är just att prata med dem som berörs. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning eller organisationer som företräder dem. Att prata med andra myndigheter är därför inte en del i arbetet med dialog i det här fallet. Däremot kan ni ta stöd av MFD när ni ska planera hur ni kan föra dialog med dem som berörs.

Återkoppling

Det stämmer inte riktigt. De här tre sakerna är bra exempel på hur ni kan använda dialog för att få in funktionshindersperspektivet i arbetet:

  • lyfta frågan i myndighetens strategiska samråd med funktionshindersorganisationer
  • genomföra fokusgrupper med personer som har olika funktionsnedsättningar
  • genomföra en tillgänglig enkät där ni har med frågor om exempelvis kön, ålder och funktionsnedsättning.

De tre kompletterar varandra och gör att ni kan få en helhetsbild av situationen för personer med funktionsnedsättning inom området. Ni kan upptäcka hinder för delaktighet och ta fram förslag på åtgärder för att ta bort hinder.

Syftet med dialog är just att prata med dem som berörs. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning eller organisationer som företräder dem. Att prata med andra myndigheter är därför inte en del i arbetet med dialog i det här fallet. Däremot kan ni ta stöd av MFD när ni ska planera hur ni kan föra dialog med dem som berörs.

Bild - En rullstolsburen man spelar tennis
Tillbaka Till avsnitt 5