Hoppa till innehållet
Startsida Ikon - Startsida Lyssna Ikon - Lyssna Meny Ikon - Meny

Kapitel 2, avsnitt 5 - Barnrätt och jämställdhet

Andra avsnitt i kapitel 2

Det här är avsnitt 5. Klicka på en länk nedan för att gå direkt till något av de andra avsnitten i kapitel 2.

Avsnitt 1 – Tillgänglig verksamhet 
Avsnitt 2 – Tillgänglig kommunikation
Avsnitt 3 – Upphandling
Avsnitt 4 – Dialog
Avsnitt 5 – Barnrätt och jämställdhet (det här avsnittet)

Bild - En ung rullstolsburen flicka i skolan

Barnrätt och jämställdhet

För en myndighet är det grundläggande att möta medborgarnas behov. Medborgarna har en mångfald av olika bakgrunder och behov som vi måste ta hänsyn till, bland annat ålder, könstillhörighet, etnicitet, funktionsförmåga och utbildningsnivå. För att göra det finns det tre perspektiv som ofta är relevanta: barnrätt, jämställdhet och funktionshinder. De måste finnas med när vi genomför vårt uppdrag – både internt och externt – för att verksamheten ska komma alla medborgare till gagn.

Hur perspektiven påverkar arbetet beror på vilket uppdrag myndigheten har. Men i all verksamhet måste vi göra en analys för att se om och på vilket sätt de är relevanta. Det gäller oavsett om vi jobbar med individärenden och medborgarkontakt, tillsyn, främjande, normgivning, bidragsgivning eller något annat.

Många myndigheter har särskilt uttalade uppdrag att arbeta med barnrättsfrågor, jämställdhetsintegrering eller funktionshinderspolitiken. I arbetet med sådana uppdrag är det viktigt att också få in de andra perspektiven. I arbetet med exempelvis jämställdhetsintegrering behöver vi analysera vilka utmaningar kvinnor med funktionsnedsättning möter. Och i arbetet med att belysa barnets perspektiv behöver vi se till att barn med funktionsnedsättning får komma till tals.

I det funktionshinderspolitiska arbetet är det på samma sätt väldigt viktigt att ha med sig perspektiven barnrätt och jämställdhet och göra analyser utifrån dem. Personer med funktionsnedsättning är ju långt ifrån en homogen grupp, och de hinder man möter kan variera stort beroende på faktorer som ålder och kön.

Klicka och läs mer om hur analysen av barnrätt respektive jämställdhet kan gå till.

De allra flesta barn med funktionsnedsättning finns där alla andra barn finns, men deras situation, förutsättningar och behov kan ibland skilja sig från andra barns. Därför är det viktigt att synliggöra dessa förutsättningar och behov i alla frågor som berör barn. Då kan vi bidra till jämlika levnadsvillkor och lika möjligheter till utveckling, trygghet och delaktighet för alla barn.

När din myndighet analyserar verksamheten utifrån ett barnrättsperspektiv finns det några huvudfrågor som ni behöver ställa er:

  1. Hur berör verksamheten barn med funktionsnedsättning?
  2. Vad finns det för befintlig kunskap?
  3. Ska barn med funktionsnedsättnings röster höras i verksamheten, och i så fall hur och av vem?
  4. Vilken ny kunskap skulle verksamheten kunna bidra med? Finns det kunskapsluckor som verksamheten inte kan bidra till?

Beroende på vilket kön man har kan man möta olika utmaningar och hinder i samhället. För personer med funktionsnedsättning kan alltså både funktionsnedsättningen och kön spela in när det gäller vilka funktionshinder som uppstår i vardagen. Därför är det viktigt att ha ett jämställdhetsperspektiv när man ska analysera om en verksamhet är tillgänglig och om alla som berörs av den har samma möjlighet att vara delaktiga.

När din myndighet analyserar verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv finns det några huvudfrågor som ni behöver ställa er:

  1. Hur berörs flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning? Var kan det finnas skillnader, både sinsemellan och i jämförelse med övriga befolkningen?
  2. Vad vet vi idag och hur ser kunskapsläget ut?
  3. Vilka faktorer kan eller verkar ligga bakom skillnaderna?
  4. Vilken ny kunskap skulle behövas för att belysa eller åtgärda skillnaderna, och hur kan ni skaffa den kunskapen?

Myndigheten för delaktighets material om barnrättsarbete

MFD har tagit fram en webbkurs och en checklista som handlar om hållbart barnrättsarbete som inkluderar barn med funktionsnedsättning. Genom att ta del av materialet kan du lära dig mer om hur du kan arbeta med barnrättsfrågor på ett hållbart sätt, som ett led i att genomföra funktionshinderspolitiken.

Klicka på knapparna om du vill öppna checklistan eller webbkursen i en ny flik i webbläsaren.

Webbkurs om hållbart barnrättsarbete – så kan vi inkludera fler i MFD:s verktyg för onlinekurser 

Checklista för ett inkluderande barnrättsarbete på mfd.se

Tips från Myndigheten för delaktighet

Film: Tips från Myndigheten för delaktighet

Maria Melin, processamordnare på Myndigheten för delaktighet: 2020 blev barnkonventionen svensk lag efter ett intensivt förberedelsearbete där man i olika utredningar såg att barn inte sågs som rättighetsbärare utan som tillhörande en vuxen. Sedan dess har vi bedrivit ett utvecklingsarbete kring de här frågorna och förflyttat oss i vår syn på barn som rättighetsbärare. Vi behöver jobba vidare för att se alla som rättighetsbärare och titta på våra egna verksamheter. Vad kräver det av oss gentemot våra medborgare?

Oavsett om vi börjar i barnrätt, funktionshinder eller jämställdhet så är vår utgångspunkt olikheterna hos oss människor. Då måste vi tänka in allas förutsättningar från början och framför allt barns olika förutsättningar, för barn är inte en homogen grupp. De har olika förutsättningar och behov. De önskar och drömmer om olika saker. Oavsett om vi jobbar med barnrätt, funktionshinder eller jämställdhet måste vi utgå från olikheter och mångfald.

När vi skapar, bygger och producerar måste vi från början ha tänkt in att så många som möjligt ska kunna använda det. För att kunna göra det på ett bra sätt måste det komma in i allt vårt arbete. Vi ska inte ha ett särspår, en annan checklista eller en annan arbetsrutin när vi jobbar med funktionsförmåga, utan vi har ett ordinarie barnrättsarbete och en ordinarie verksamhet. Barnrättsarbetet ska in i verksamheten. Funktionshinderperspektivet ska in i barnrättsarbetet, tillsammans med bland annat jämställdhet.

Det kan vara svårt att utgå från den här mångfalden och att se sådant som man inte ser hos sig själv. Det kan handla om förutfattade attityder om vad barn klarar av. Vi kan tro att vissa barn kan dela med sig av sina tankar medan andra barn inte kan det. Arbetet kan vara svårt när man är ovan, men det handlar om börja någonstans. Bara genom att börja försöka förstå så kommer vi ganska långt.

Tips från Jämställdhetsmyndigheten

Film: Tips från Jämställdhetsmyndigheten

Johan Kaluza, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten: Ett tillgängligt och jämlikt samhälle är ett samhälle där vi som individer har full tillgång till och får vara med och utforma samhället. Ur ett jämställdhetspolitiskt perspektiv ska män och kvinnor ha samma makt att forma det men också möjligheter att som individer få ta del av verksamheter.

Funktionshinderspolitiken har ju en rad utmaningar och en av dem är jämställdhetsutmaningar. Män och kvinnor med funktionsnedsättning möter i sin vardag delvis olika problem men har också olika behov. Det kan vara inom arbetsmarknadspolitiken och det kan vara inom omsorgen eller inom föräldrafrågor.

När du som myndighetsperson planerar dina aktiviteter och projekt inom ramen för er verksamhet ska ni göra analyser kring funktionsnedsättning. Men ni ska också fråga er hur kvinnor och män påverkas av aktiviteterna. Man ska ha med sig många perspektiv och det är inte alltid lätt. Men det handlar om att utgå från målgruppen som aktiviteten syftar till att nå och de problem som den målgruppen kan vara utsatt för.

Ikon - interaktion Interaktion

Flera perspektiv

I den här övningen får du fundera på hur ni bland annat kan få in perspektiven barnrätt och jämställdhet i arbetet. Läs igenom beskrivningen av situationen här nedanför och klicka sedan på Nästa.

Situationen

Du och dina kollegor arbetar med att ta reda på om medborgarna är nöjda med myndighetens service som rör en av era tjänster. Nu funderar ni på hur ni ska kunna lyfta fram flera olika perspektiv i er undersökning. Ni vill skapa er en tydlig bild av vad som fungerar bättre och sämre för olika grupper så att ni kan satsa extra på att förbättra servicen för dem som behöver den allra mest.

Vad tror du?

Vilken eller vilka av de här sakerna tror du skulle hjälpa er att nå dit ni vill med er undersökning?

Välj ett eller flera alternativ och klicka sedan på Visa återkoppling.

Återkoppling

Det stämmer! Genom att prata med kunniga kollegor, genomföra en enkätundersökning och prata med de som använder tjänsten idag kan ni få en heltäckande bild av vad som fungerar bra och mindre bra när det gäller er service idag.

Det är kombinationen av olika åtgärder som kan ge ett bra resultat – om ni bara gör en av dem riskerar ni att missa viktig information. Om ni till exempel bara frågar vad personer som redan använder tjänsten tycker får ni inte veta varför andra personer inte använder den och vad som skulle kunna få dem att börja. Och när ni genomför enkäten är det viktigt att den är tillgänglig så att alla kan ta del av och svara på den. I enkäten behöver ni också ställa frågor om kön, ålder och funktionsnedsättning, så att ni kan bryta ner resultatet på flera olika grupper. Då kan ni få reda på vad ni behöver göra för att bättre nå de olika grupperna.

Att genomföra fokusgrupper skulle kunna vara ett sätt att få mer fördjupad information om vad olika grupper tycker. Men det är inte lämpligt att genomföra fokusgrupper med barn om ni inte redan är helt säkra på att barn använder er tjänst och service. Det kan ni ta reda på genom exempelvis en enkät.

Återkoppling

Det stämmer inte riktigt. Genom att prata med kunniga kollegor, genomföra en enkätundersökning och prata med de som använder tjänsten idag kan ni få en heltäckande bild av vad som fungerar bra och mindre bra när det gäller er service idag.

Det är kombinationen av olika åtgärder som kan ge ett bra resultat – om ni bara gör en av dem riskerar ni att missa viktig information. Om ni till exempel bara frågar vad personer som redan använder tjänsten tycker får ni inte veta varför andra personer inte använder den och vad som skulle kunna få dem att börja. Och när ni genomför enkäten är det viktigt att den är tillgänglig så att alla kan ta del av och svara på den. I enkäten behöver ni också ställa frågor om kön, ålder och funktionsnedsättning, så att ni kan bryta ner resultatet på flera olika grupper. Då kan ni få reda på vad ni behöver göra för att bättre nå de olika grupperna.

Att genomföra fokusgrupper skulle kunna vara ett sätt att få mer fördjupad information om vad olika grupper tycker. Men det är inte lämpligt att genomföra fokusgrupper med barn om ni inte redan är helt säkra på att barn använder er tjänst och service. Det kan ni ta reda på genom exempelvis en enkät.

Att genomföra fokusgrupper skulle kunna vara ett sätt att få mer fördjupad information om vad olika grupper tycker. Men det är inte lämpligt att genomföra fokusgrupper med barn eller andra grupper innan ni har tagit reda på vilka som berörs av er tjänst och service. Det behöver ni i så fall först undersöka genom enkäten.

Tillbaka Till kapitel 3